Luftgevär

Luftgevär är inte bara det vapen som de flesta börjar sin skyttekarriär med utan även den gren som är störst inom skytte i Sverige. Kanske beror det på att det är relativt billigt att börja med, att någon licens inte behövs och att lokalerna där sporten utövas ofta ligger centralt.

En luftgevärsbana är 10 meter och man skjuter på en skyttetavla med tio ringar. Ju närmare mitten man skjuter desto fler poäng. Som mest kan man få 10p vilket betyder att man träffat den lilla pricken i mitten som endast är 0,5mm stor. En annan gren är ”Falling Target”. I detta fall ska man skjuta på prickar som sedan döljs av en lucka om man träffar dem. Grenen växer sig allt större tack vare spänningsmomentet med bland annat dueller.

Korthålsgevär

Vid tävling i korthålsgevär används en bana som är 50m lång. Det finns visserligen en del banor inomhus men sporten är betydligt större på sommarhalvåret då man utövar den på utomhusbanor. Man skjuter med krutladdade patroner och i likhet med luftgevär ska man träffa en tioringad tavla. Däremot är tian betydligt större i denna gren, 10,4 mm.

En annan gren är ”fältskytte”. I dessa fall får skytten gå runt till ett visst antal stationer (5-8st) och skjuta på sex mål vid varje station. Dessa är uppställda på olika avstånd (15-100m) vilket inte är uppmärkt för skytten.

Automatvapen

Inom kategorin ”Automatvapen” ryms Kulsprutepistol och Automatkarbin. Av dessa är det Kulsprutepistol, vardagligt talat K-pist, som är vanligast. I grenen tävlar man på en bana som är 100m och skyttet sker då mot en ringtavla. Utöver det utövas även fältskytte med mål på odefinierade avstånd. Även Automatkarbin utövas på bana samt som fältskytte.

De flesta som tävlar inom någon av dessa grenar kommer från hemvärnet eller organisationer med liknande inriktning. För de som är intresserade av att börja med skytte med automatvapen rekommenderas därför en kontakt med hemvärnet i första hand.